Vad är existentiell hälsa?

Fysisk och psykisk hälsa känner alla till.

Men det forskas också om något som kallas existentiell hälsa och man har sett att den har stor påverkan på vårt mående i stort.

Världshälsoorganisationen (WHO) räknar med att psykisk ohälsa kommer att vara en av de dominerande hälsoutmaningarna år 2030, inte bara i Sverige utan också globalt. Idag är nästan 50% av alla sjukskrivningar i Sverige relaterade till just psykisk ohälsa.

Enligt WHO:s omfattande internationella studier finns det en tydlig koppling mellan den ökande psykiska ohälsan och hur man förhåller sig till de existentiella frågorna. Man kan alltså se att god existentiell hälsa, som exempelvis en stark känsla av mening och hopp kombinerad med att man har någon övergripande tolkning av tillvaron, påverkar inte bara den psykiska hälsan utan även den fysiska och sociala. WHO:s studier visar på att detta gäller alla människor, oavsett vilket land eller kultur man kommer från, om man är rik eller fattig, ung eller gammal.

Cecilia Melder som är teologie doktor i religionspsykologi med inriktning existentiell folkhälsa är en av få som har forskat på existentiell hälsa i en svensk kontext. Hennes avhandling ”Vilsenhetens epidemiologi” från 2011 har fått stor uppmärksamhet och öppnat dörren för existentiell hälsa även i Sverige. Utifrån WHO:s studier har Melder ringat in åtta dimensioner som ligger till grund för existentiell hälsa. Internationellt talar WHO om Spiritual Health, ord som internationellt är mindre laddade än i Sverige. I Sverige talar vi om existentiell hälsa.

Dessa åtta, för hälsan, viktiga existentiella aspekter är:

  • Hoppfullhet & opptimism (eng. Hope & Optimsim)
  • Andlig styrka / Existentiell styrka & kraft (eng. Spiritual Strength)
  • Upplevelse av förundran (eng. Experiences of Awe & Wonder)
  • Tro som resurs / Tillit som livskraft (eng. Faith)
  • Mening & syfte med livet (eng. Meaning & Purpose In Life)
  • Harmoni & inre frid (eng. Inner Peace)
  • Helhet & integration (eng. Wholeness & Integration)
  • Andlig kontakt / Upplevelse av sammanhang (eng. Spiritual Connection)

Existentiell hälsa bottnar alltså i ett hälsofrämjande förhållningssätt, där människans synsätt och tankar ses som lika viktiga som hennes fysiska hälsa för att bidra till välbefinnande i hennes liv. Den enskildes sätt att bemöta livet, med allt vad det innehåller av mänskliga villkor, har alltså betydelse för hur hon mår.

Cecilia Melder landar i sin forskning att det saknas aktörer i Sverige som arbetar med den existentiella hälsoaspekten. Sveriges Kommuner & Regioner (SKR) lyfter också frågan i sitt arbete Kraftsamling för psykisk hälsa. Där pekas den existentiella hälsan ut som en outnyttjad resurs och en nyckel till att motverka den ökande psykiska ohälsan. En av delarenorna SKR arbetar med är meningsskapande i en sekulär tid.

WHO menar att det behövs en tredje folkhälsorevolution.

Den första folkhälsorevolutionen ägde rum i början på 1900-talet och gällde hygien, kost och bättre levnadsförhållanden. Den andra folkhälsorevolutionen från 1950-talet fokuserade på medicinska framsteg. Och nu hävdar WHO som sagt att det behövs en tredje folkhälsorevolutuion där det existentiella perspektivet på hälsa är en viktig del.

Varför Andrummet?

Det är här Andrummet kommer in i bilden! Vi vill vara en aktör som sätter den existentiella hälsan på agendan, ger konkreta redskap för att träna den hälsoaspekten samt utbildar.

Vi vill hjälpa människor att stärka sina existentiella muskler och hitta en livskarta att navigera efter.

Vi vänder oss både till dig som enskild individ och till personalgrupper. Vill du veta mer? Läs under Om oss i menyn eller ta kontakt med oss – se Kontakta oss i menyn.

Här kommer några exempel på hur du kan träna din existentiella hälsa:

Leta medvetet efter de åtta existentiella aspekterna i ditt liv. Tänk på dem och på vad du har i ditt liv som till exempel ger dig hopp eller gör dig förundrad. Det kan vara så enkelt som en blomknopp på våren, hur solen värmer din hud eller en otrolig prestation av en idrottsman/idrottskvinna.

Leta upp dikter, musik, låtar, konstverk som säger någonting om de åtta existentiella aspekterna. Ta dig tid för att sätta dig och lyssna eller betrakta dem aktivt.

Våga prata. Prata med dina vänner, dina kollegor, din flickvän- eller pojkvän, din familj. Fråga dem till exempel vad som ger dem hopp i tillvaron, eller vad som är meningen i deras liv just nu.

Delta i någon kreativ aktivitet där du kan återge det som väcker din förundran. Fotografera, måla eller skriv om de där häftiga bergen eller den där fina blomman.

Jobba på att låta känsla, tanke och handling gå ihop, så att du inte gör något när din tanke och känsla säger åt dig att inte göra det. Ha sex till exempel, fast du inte känner dig redo. Eller stå bredvid och titta på mobbning, fast du känner och tänker att du vill och borde skrika.

Tänk ibland på vad som är roligt, härligt, fint och fantastiskt i ditt liv. Även om det känns tungt så kanske det finns någon vän, ett syskon, en arbetskamrat, någon musik eller någon hobby som du gillar.

Gå med i någon grupp/förening/organisation som står för samma saker som du. Du mår bättre om du kan säga: ”Vi tror på djurens rätt” än om du säger ”JAG tror på djurens rätt”. Det här gör att du känner dig betydelsefull, och det är viktigt för att känna helhet och sammanhang.